Kalasandet gick bra och nu har vi även hunnit med barndop, vår älskade lilla dotter Aurora Cristina. Det gick jätte bra, mysigt och familjärt och en 3-åring som inte kunde sitta still eller låta bli dopvattnet, men det är väl för härligt!
Tyvärr blev besvikelsen stor när jag kommer hem på kvällen och laddar in bilderna från kameran och ser en efter en med dålig skärpa, kornig eller fokus på helt fel saker. Det är ju faktiskt en dag, ett ögonblick som man inte kan göra om och ta nya bilder. (Satsa inga pengar på en Sonykamera!)
De enda bilder som blev riktigt bra var de närbilder jag tog för att lägga in här! Nåja, besviken och lurad i mitt kameraköp, här kommer bilderna.
5 september 2007
25 augusti 2007
Time flies!
Äntligen lite tid att få till ännu ett litet inlägg. Har haft sommarlov, så även från bloggen, vilket grundar sig i tidsbrist!
Ja, vart tar tiden vägen? Varför går det så fort! Våran älskade lilla dotter är dryga 2,5 månad redan och våran son fyller 3 år i helgen. Hur kunde det gå så fort, vart har våran lilla kille tagit vägen? Han som inte fick växa i den där pyjamasen som farmor hade köpt, den var storlek 80!
På söndag är det alltså dags för 3-års kalas! Här skall bakas, städas och pyntas innan "gästerna" dvs familjen får komma, vi får väl se hur det går. Våran son var inte så intresserad av att bjuda några andra barn, jo David och David tyckte han skulle komma. Två härliga killar till en barndoms kompis till mig (bor tyvärr 20 mil bort), dom heter egentligen Adam och David, fråga mig inte varför han säger David och David, han tycker väl att det låter som det när vi pratar om dom.
Sen är det dags för dop och så rullar alla födelsedagar vidare i september, jag förstår inte hur man kan planera sina barn så dåligt, eller är det kanske bra planering?! :-) Eller lite att göra på vinterhalvåret :-)
Hos mig sover hela familjen och här sitter jag, den värsta nattugglan av dom alla! Skärp dig nu, du har två barn du ska orka med i morgonbitti! Och nej mamma, jag ska inte börja baka nu! Tårtorna får vänta tills i morgon.
Här är ett par semesterbilder från andra sidan gränsen - Norge!
Klicka på bilden och kolla in den idylliska utsikten från fönstret.
Ja, vart tar tiden vägen? Varför går det så fort! Våran älskade lilla dotter är dryga 2,5 månad redan och våran son fyller 3 år i helgen. Hur kunde det gå så fort, vart har våran lilla kille tagit vägen? Han som inte fick växa i den där pyjamasen som farmor hade köpt, den var storlek 80!
På söndag är det alltså dags för 3-års kalas! Här skall bakas, städas och pyntas innan "gästerna" dvs familjen får komma, vi får väl se hur det går. Våran son var inte så intresserad av att bjuda några andra barn, jo David och David tyckte han skulle komma. Två härliga killar till en barndoms kompis till mig (bor tyvärr 20 mil bort), dom heter egentligen Adam och David, fråga mig inte varför han säger David och David, han tycker väl att det låter som det när vi pratar om dom.
Sen är det dags för dop och så rullar alla födelsedagar vidare i september, jag förstår inte hur man kan planera sina barn så dåligt, eller är det kanske bra planering?! :-) Eller lite att göra på vinterhalvåret :-)
Hos mig sover hela familjen och här sitter jag, den värsta nattugglan av dom alla! Skärp dig nu, du har två barn du ska orka med i morgonbitti! Och nej mamma, jag ska inte börja baka nu! Tårtorna får vänta tills i morgon.
Här är ett par semesterbilder från andra sidan gränsen - Norge!
Klicka på bilden och kolla in den idylliska utsikten från fönstret.
27 juni 2007
Älskade efterlängtade Aurora

Lite tid för ett litet inlägg.
På självaste nationaldagen anlände så äntligen lillsessan. Liten och liten, så liten var hon minsann inte, 54 cm lång och vägde 3950 g, En knubbkindad donna med knapphaka och plutmun. Tänk att det faktiskt blev en liten flicka, jag kanske törs lita på min "magkänsla" i framtiden! Och farmor (svärmor) skrockar väl stolt att hennes "spådom" med ulltråd och guldring slog in, (så vi får väl se om det blir ett 3:e barn, en liten flicka till).
Min bror sade till mig när jag fick mitt första barn; att få barn är meningen med livet - jag kan inte annat än stämma in i hans påstående och glatt sålla mig till skaran som känner så.
31 maj 2007
Kommer du inte snart!?
Lilla bebis, vi väntar så på dig. Mindre än en vecka kvar nu, jag väntar och längtar med skräckblandad förtjusning. Det var ju just det där, den ska ju ut också!
21 maj 2007
En snabbis...
... innan jag går och lägger mig, hi hi! Några småfynd från helgen. Ohh, måste lägga mig ner, det känns verkligen som om bebisen skall komma ut snart, har ett sådant tryck, men nu är jag ju också inne på nedräkningen, 14 dagar kvar.
Labels:
Fynd
12 maj 2007
Brudkista
Det har varit en hektisk vecka, förberedelser inför konfirmation och födelsedagskalas plus en liten mindre panikattack när jag fick veta att det hade upptäckts ett fall av springmask på min sons dagis. Jag har numera fyra veckor kvar till beräknad nedkomst så tanken på ev. springmask fick mina hormoner i svallning en aning. Jag städade under mindre panik när jag bl a hade läst att man kunde andas in äggen och att de kunde överleva upp till 14 dagar utanför kroppen innan jag till slut var tvungen att sansa mig. En dag i taget, först konfirmation i morgon så kalas på söndag, sedan en ny vecka. Här är min brudkista klädd i ett fynd från helgen som var, 18 kr för duken - vad mer kan jag säga, föll för den vackra spetsen. Fler fynd kommer senare.
1 maj 2007
Fina fynd - Underbara unge
Ja, då var jag där igen - ny förkylning, för hundrade gången (som det känns) under denna graviditet. När jag i går morse beklagade mig för min man och sade att jag kände mig hängig och hade ont i halsen så kilar sonen ut i köket och vi hör lite stök och prassel och så kommer han tillbaka in i sovrummet med en påse halstabletter, plockar ur en och ger till mig och med ett litet stolt leende säger halstablett! Jag smälte direkt, att han kommer ihåg att jag vid något tillfälle tagit en halstablett för jag har haft ont i halsen och att han sedan har registrerat vart dom finns och att han ska springa och hämta en sådan till mamma när han hör mig säga att jag har ont i halsen, ja nog är ungar underbarara.
Men innan förkylningen riktigt bröt ut så hann jag i alla fall med en liten loppis-shopping runda i helgen. Fyndade lite små fina saker - som vanligt. Jag brukar fara till Pingskyrkans Biståndscenter på lördagar som ligger en liten bit ifrån där jag bor och enligt min mor så kommer jag aldrig ut därifrån tomhänt, vilket nog stämmer ganska bra. Var dessutom ut på sista april och hittade assietter exakt lika som kaffekopparna jag beställde från Fridas Gård för ett litet tag sedan. Det fanns dessutom tallrikar som jag just nu står i valet och kvalet i fall jag skall köpa eller inte. Det är så roligt när man hittar någonting som stämmer med det man redan har hemma, det gäller faktiskt även de 3 små vita assietterna med hjärtkanten, jag har sedan tidigare ett kakfat på fot samt ett större tårtfat.
Om ni nu undrar över bilden på det fina koglaset med en mjölkskvätt i så tyckte min underbara unge, som satt och åt lunch och tittade på mig medan jag knäppte kort på mina "fynd", att jag skulle ta kort på hans glas också! Så vad gör man inte för dom små liven, jag knäppte ett kort på koglaset. Kika, kika säger han och skiner upp när han ser sitt glas i kameran och med hjälp av pappa som sufflör i bakgrunden så säger han Blog! Ja, så här är då sonens koglas :-)
Men innan förkylningen riktigt bröt ut så hann jag i alla fall med en liten loppis-shopping runda i helgen. Fyndade lite små fina saker - som vanligt. Jag brukar fara till Pingskyrkans Biståndscenter på lördagar som ligger en liten bit ifrån där jag bor och enligt min mor så kommer jag aldrig ut därifrån tomhänt, vilket nog stämmer ganska bra. Var dessutom ut på sista april och hittade assietter exakt lika som kaffekopparna jag beställde från Fridas Gård för ett litet tag sedan. Det fanns dessutom tallrikar som jag just nu står i valet och kvalet i fall jag skall köpa eller inte. Det är så roligt när man hittar någonting som stämmer med det man redan har hemma, det gäller faktiskt även de 3 små vita assietterna med hjärtkanten, jag har sedan tidigare ett kakfat på fot samt ett större tårtfat.
Om ni nu undrar över bilden på det fina koglaset med en mjölkskvätt i så tyckte min underbara unge, som satt och åt lunch och tittade på mig medan jag knäppte kort på mina "fynd", att jag skulle ta kort på hans glas också! Så vad gör man inte för dom små liven, jag knäppte ett kort på koglaset. Kika, kika säger han och skiner upp när han ser sitt glas i kameran och med hjälp av pappa som sufflör i bakgrunden så säger han Blog! Ja, så här är då sonens koglas :-)
Kaffekopp från Fridas Gård med ny assiett
Koglaset
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)








